Leasingavtalet ni inte kan jämföra
Två offerter med samma månadskostnad kan skilja tiotusentals kronor över avtalstiden. Skillnaden ligger i restvärdet, räntan och vad som händer vid återlämning — tre saker som sällan står i offerten.
Månadskostnaden säger nästan ingenting
En leasingoffert presenteras som ett belopp per månad och bil. Det är ett bekvämt tal att jämföra, och det är därför leverantörerna använder det. Problemet är att beloppet är resultatet av tre helt separata poster som inte redovisas var för sig.
Två offerter kan landa på samma månadskostnad och ändå vara olika affärer. Den ena har satt ett högt restvärde, vilket sänker månadsavgiften men flyttar risken till er om bilen är värd mindre vid återlämning. Den andra har lägre restvärde men högre ränta. Utan att bryta ut delarna jämför ni ingenting.
De tre delarna av en månadsavgift
Be alltid om att få dem separerade. Vägrar en leverantör är det i sig ett svar.
| Del | Vad den är | Vad ni ska titta på |
|---|---|---|
| Värdeminskning | Skillnaden mellan inköpspris och avtalat restvärde, fördelad över avtalstiden | Hur högt restvärdet satts och vem som bär risken |
| Ränta | Finansieringskostnaden på det kapital leverantören binder | Om räntan redovisas alls, och mot vilken bas |
| Service och underhåll | Service, reparationer, däck, ibland försäkring och vägskatt | Exakt vad som ingår, och vad som faktureras separat |
Nästan alla operationella leasingavtal bygger på dessa tre. Är de inte utbrutna i offerten går affären inte att bedöma.
Ett högt restvärde ser bra ut när avtalet skrivs, för det sänker månadskostnaden. Men om bilen vid återlämning är värd mindre än restvärdet är det ofta ni som betalar mellanskillnaden. En låg månadsavgift kan alltså vara en uppskjuten kostnad snarare än en besparing.
Körsträckan är den vanligaste smällen
Avtalet anger en körsträcka, och avvikelser debiteras per mil i båda riktningar. Övermil kostar, och underkörning ger sällan pengar tillbaka i motsvarande grad.
Sträckan sätts vid avtalets början, ofta som en uppskattning ingen följer upp. Har verksamheten förändrats — färre kundbesök, mer distansarbete, andra leveransmönster — stämmer den sannolikt inte längre. Att justera sträckan under avtalstiden är enklare än de flesta tror, och det är billigare än att betala övermil vid slutet.
Återlämningen är där räkningen kommer
Vid återlämning besiktigas bilen och avdrag görs för det som bedöms som onormalt slitage. Vad som räknas som normalt är definierat i avtalet, men definitionen varierar kraftigt mellan leverantörer och läses sällan innan man skriver på.
Det är den post som oftast överraskar, eftersom den kommer tre eller fyra år efter att beslutet fattades — och av någon annan än den som förhandlade avtalet.
Vad ni kan göra själva
- Begär månadskostnaden uppdelad i värdeminskning, ränta och service. Kan leverantören inte visa det går offerten inte att jämföra med någon annan.
- Jämför avtalad körsträcka mot faktisk. Titta på hela flottan, inte snittet — det är de enskilda bilarna som debiteras.
- Läs vad avtalet definierar som normalt slitage, och jämför mellan leverantörer. Skillnaden kan vara tusenlappar per bil.
- Kontrollera om avtalet förlängts automatiskt. Förlängningar sker ofta till oförändrad månadsavgift trots att bilen då är betydligt mer avskriven.
- Räkna på om ni behöver lika många bilar. Den billigaste bilen är den som inte leasas.
Det som är svårt att göra själv är att bedöma om ett restvärde är rimligt. Det kräver marknadsdata på andrahandsvärden för just den modellen och den avtalstiden, och den datan har leverantören men inte ni.
Senast granskad 3 augusti 2026. Siffrorna bygger på förhandlade avtal och inhämtade offerter för svenska bolag med 20–100 anställda. De är typiska spann, inte garantier — er kostnad beror på volym, avtalstid och vilka krav ni ställer. Vi uppdaterar dem när vi ser att marknaden rört sig.
Betalar ni rätt?
Räkna på er potential på trettio sekunder, eller hör av er så tittar vi på era faktiska avtal. Hittar vi ingenting kostar det ingenting.